Artikel:

”Alla har samma mål egentligen”

Open Skåne arrangerar en serie tankesmedjor i Trelleborg för att föra samman stadens olika aktörer. ”När staden växer, hur håller vi ihop den?” var temat på det första mötet. Ledare från politiken, myndigheter, skola, föreningar, religiösa samfund och media samlades en kväll i slutet av oktober i Vattentornet. 

Text: Karolina Jeppson

I Vattentornets samlingssal är det högt i tak. De många målningarna på väggarna ramar in rummet, och stolarna är ställda i en cirkel. Här möts nu för första gången stadens olika ledare: chefredaktören för tidningen, kommunstyrelsens ordförande, rektor för gymnasieskola, imamer, diakon och kyrkoherde, idrottsrörelsen, kommunpolis, chefen för Räddningstjänsten i Trelleborg och Trygghetsvärdarna.

– Idag är det märkligt nog möjligt att vara ekonomiskt integrerad men socialt exkluderad,

inleder Andreas Hasslert från studieförbundet Ibn Rushd. Han hänvisar till Malmökommissionens arbete där just denna paradox blev den viktigaste. Andreas Hasslert, som själv bor i Trelleborg och är aktiv i föreningslivet, drar paralleller till hur familjer i Trelleborg upplevde det när de nekades tillstånd att fira starten av Ramadan. Tillsammans med Open Skånes Sofia Hallbäck håller han i mötet med stadens olika representanter. Ett första steg är att prata om vad som behövs och vad alla kan bidra med för en starkare sammanhållning i staden. 

Trygghetsvärdarna är ett initiativ som flera kommuner i Skåne har startat för att minska oönskade händelser och brottslighet. 
– Vi behöver mer samverkan med övriga aktörer och engagemang. Alla har ju samma mål egentligen, och vägen får vi bestämma tillsammans. Det jag ser är att det finns många unga i Trelleborg med psykisk ohälsa som inte har föräldrar som är närvarande, eller möjlighet att hjälpa sina barn. Och det finns många äldre och ensamma i samhället som inte får tillräckligt med hjälp, säger Tara Salim som är Trygghetsvärd.
Även Martin Falkenby, redaktör på Trelleborgs Allehanda, eftersöker mer samverkan, och uttrycker sig självkritiskt:
– Vi når inte ut, som de flesta medier. Vi saknar kunskap om stora delar av samhället. Att vi inte känner till det, kanske beror på att man saknar tillit till tidningar. Det måste vi arbeta med. Det första man kan göra är att komma till oss, det vill jag uppmuntra till, säger han, varpå imam Ibrahim Basaam Salim från Trelleborgs islamiska församling tar vid:

– Vi behöver lita på varandra. Men vi behöver också känna oss viktiga i samhället,

vi behöver se att vi är viktiga.

Vi behöver förmedla till våra medlemmar att de kämpar och jobbar för det här samhället. Det är när vi har målet tillsammans som vi når det tillsammans.

En ökad segregation beror på många saker. Okunskap om både varandra och varandras arbetsinsatser kan vara en anledning. Rektor på Söderslättsgymnasiet Andreas Berntsson berättar om ett möte han var på nyligen, för föräldrar och barn i årskurs nio om studievägledning inför gymnasieval. På mötet fanns inga föräldrar med utländsk bakgrund.
– Jag behöver hjälp från Trygghetsvärdar och från muslimska församlingar. Skolan behöver bli bättre på att samverka, hur kan vi göra så att det upplevs viktigt att gå till sådana möten? undrar han. Ismail Mehdic, imam i Islamisk-bosniakiska församlingen anser att det kan krävas att direktkontakta personer för sådana möten. Och med det sagt bjuder han in alla att besöka den Islamisk-bosniakiska församlingen för att se hur de arbetar. Daniel Sörensson från Idrottsalliansen berättar om behovet för idrottsföreningarna:
– Vi har fantastiska idrottsföreningar i Trelleborg, men alla bevakar sitt eget. Vi behöver hjälp att hitta samverkan mellan både idrottsföreningar och resten av samhället. Ett problem är att vi är ideella föreningar som drivs av projektpengar. Vi får aldrig långsiktighet i det vi gör. Många deltar men för att pengarna ska användas, inte för projektens skull egentligen. Vi behöver hitta en modell för långsiktigt arbete. 

Imam Ismail Mehdic lyfter en annan viktig fråga för stadens muslimska invånare: 
– Vi har stora problem när människor dör eftersom Trelleborg inte har tvagningsrum. Kommunen säger blankt nej trots att vi betalar skatt. Det måste finnas en grupp i kommunen som kan möta dessa praktiska problem, säger Ismail Mehdic.
– I vår församling pratar jag mycket med människor om vikten av att rösta. En äldre man sa då: ”Min röst är inte viktig i det här samhället”, berättar Ibrahim Basaam Salim. För den äldre mannen var frågan om tvagning viktig för att kunna leva och dö som muslim, och vara erkänd av sitt omgivande samhälle. Men frågan är även viktig av ekonomiska skäl. Transport för tvagning till och från Malmö kostar flera tusen kronor för den avlidnes familj.
Kommunstyrelsens Ann Kajson Carlquist har lyssnat in alla deltagare:

– Att försöka se en helhetsbild är inte alltid så lätt. Ibland blir man lite trångsynt.

Där kan vi behöva väldigt stor hjälp, vi behöver se ovanifrån, underifrån och från andra sidan. I mitt arbete så utgår väldigt mycket från ett ”normalt svenskt samhälle”, men det är ju bara den bild jag ser. Jag tror det hade underlättat enormt mycket för Trelleborg om vi hade kunnat få in en förståelse för olika saker. 

Tankesmedjans olika deltagare berättar om hur de på olika sätt vill och kan bidra till en starkare sammanhållning i staden. Både Idrottsalliansen och Ibn Rushd har tillsammans stora kontaktnät och når ut till många barnfamiljer i kommunen och till de flesta muslimska föreningar i hela landet. Söderslättsskolan arbetar proaktivt med ny elevkår, för att elever ska få lära sig mer av sociala och demokratiska verktyg. Dessutom har skolan stärkt det kuratoriska arbetet för att motverka utanförskap och psykisk ohälsa, och ska starta näringslivsfrukostar för eleverna. 

Det finns mycket socialt arbete inom de muslimska församlingarna och i Svenska Kyrkan.
– Kyrkan och muslimska församlingar har perspektiv som inte är tydliga för alla. Det är viktigt att se församlingarna och moskéerna som en tillgång, betonar Open Skånes Sofia Hallbäck. 
Rifat Zejnilovic, sekreterare i Islamisk-bosniakiska församlingen har arbetat i 15 år med att aktivera unga så att de inte håller till ute på gatorna.
– Vi har många medlemmar som är högutbildade och som jobbar ideellt i församlingen. Det här är vårt arbete – att engagera unga och få bort dem från gatorna. Man kan inte kontrollera barnen, de har sina mobiler, sina nätverk. Men på det här sättet hjälper vi barnen och ungdomarna, berättar han.
Då många flyktingar kom från Ukraina, arrangerade Svenska Kyrkan konkreta insatser genom så kallad ”pop-up”-diakoni. De har också kläddagar varje fredag.
– Det är viktigt för oss att bli synliga i Trelleborg, och bidra rent konkret. Det kan till exempel handla om en familj inte kan betala sina fotbollsskor. Folk kommer ofta till oss som sista instans. Då har man varit på alla andra ställen innan, säger diakon Carita Ibarra.  

Tillgänglighet och öppenhet, och att komma ut och prata om sina verksamheter är både Polisen och Räddningstjänsten måna om att bidra med.
– Den rädsla som vi orsakar hos andra människor kan vara svår att översätta till vår verklighet. Vår uppgift är att skydda och hjälpa. Vi vill vara tillgängliga och kommer gärna ut och pratar i församlingar och i skolan, sa Mats Rindborn Grahl från Polisen.
Även Trygghetsvärdarna betonar sin tillgänglighet, sin uppsökande verksamhet och att de går att kontakta dagligen.

Då Andreas Hasslert i slutet av mötet ställer frågan ifall de olika deltagarna kan tänka sig att besöka en muslimsk församling flyger de flesta händer upp i luften. Till nästa möte uppmuntras alla att tänka över någon ytterligare representant att bjuda in.

_________________________________________________________________