Vad innebär valresultatet för den sociala sammanhållningen? En blick på den politiskt färgade Skånekartan, som Sydsvenska Dagbladet tagit fram, visar dramatiska skillnader i röstningen mellan landsbygden och de större städerna.
Grafiken visar vilket parti som blivit störst i valet till riksdagen. Röd gäller för Socialdemokraterna, blå för Moderaterna och gul för Sverigedemokraterna. Bilden ger oss ett landskap där Skånes 33 kommuner domineras av den gula färgen. 6 kommuner är röda och de finns, liksom de 7 blå på Skånes västra sida. 20 är alltså gula! Resultatet innebär en kraftig förändring jämfört med valet 2014.
Skillnaden är påtaglig mellan stad och land i frågor som rör vår gemensamma framtid. Väljarnas syn på exempelvis de sociala utmaningarna är kluven och spänningsfylld.
Sverigedemokraterna utmärker sig återkommande med en, för svenska förhållanden, unik och aggressiv nationalistisk politik. Denna polariserande politik klyver samhället och lämnar oss med sår som är öppna och som värker. Till Sverigedemokraternas konfliktsökande och oppositionella nationalism måste dessvärre läggas de etablerade partiernas tondövhet eller ännu värre ointresse för hur stora delar av svenska folket upplever samtiden, de många uppbrottens och de stora förändringarnas tid.
Socialdemokraterna och moderaterna, som traditionellt sätt, är de statsbärande partierna har misslyckats med att ta på allvar, med att visa respekt för de väljare som känner oro och rädsla inför de sociala utmaningar de möter i vardagen. Istället för att lyssna och försöka ta till sig människors frustration har avstånd etablerats mellan medborgare och förtroendevalda. Det har lett till ömsesidig demonisering.
Politikerna porträtteras som självtillräckliga och endast sökande sin egen lycka, materiellt välstånd och kändisskap. Sverigedemokraternas sympatisörer utmålas som ociviliserade lantisar, dryga kvinnor och män, personer utan intellektuell kapacitet.
Demoniseringen är djupt olycklig och ytterst farlig. Den förvandlar människor till varelser utan värde. Att sätta epitet ondskapsfull på Sverigedemokrater är illa och allvarligt och kan jämföras med när Sverigedemokraternas toppnamn deklarerar att judar, samer och romer inte är svenskar.
Årets val visar att vi svenskar saknar en gemensam värdegrund. Valet kan bedömas vara ett val mellan olika värderingar, värderingar som dessutom som står i motsatsförhållande. Den stora frågan, den som mobiliserat de flesta av de 84% av svenska folket som röstat, handlar om synen på invandraren. Uttalat eller outtalat så har valet gällt människosynen och partiernas program gällande principen om de mänskliga rättigheterna. I valets fokus fanns viljan eller oviljan/oförmågan att verka för alla människors unika, okränkbara och lika värde.
Den demoniserade invandraren, den onde invandraren, den som förgriper sig på kvinnor och som säljer droger till barn har adresserats, direkt och indirekt, så gott som dagligen under valrörelsen. Det är en skam. Relativt få är de partier och politiker som tydligt stått upp för en annan bild.
Demoniseringen av politiker oavsett färg och av flyktingar och invandrare måste upphöra. Det är hög tid att värnandet av människovärdet får prägla de politiska samtalen liksom synen på människors olikheter.
Den gode invandraren finns. Redan idag kan hen upplevas på Skånes gator och torg. Hen finns som granne och på arbetsplatsen. Det är dags att påminna om den gode invandrarens existens.
Tänkvärd är Sveriges kommuner och landstings (SKL) prognos över behovet av fler anställda inom välfärden. Till år 2026 behöver det anställas 200 000 personer. Räknar man in behovet att kompensera för de som pensioneras behövs ytterligare 300 000. I allt 500 000 personer! Var ska alla dessa människor komma ifrån?
Jo, den gode invandraren hjälper oss. Hen bidrar med den hjälpande handen. Att berätta om den Gode invandraren stärker den sociala sammanhållningen i Skåne och på andra håll i Sverige.
Aldo Iskra
Generalsekreterare
Open Skåne
